Den som köper ett äldre hus får ofta höra att fönstren borde bytas. De drar, färgen flagnar och kittet har släppt i hörnen. För ett hus byggt före 1960-talet är ett byte ändå sällan det klokaste valet, varken för ekonomin eller för klimatet.
Fönster från den tiden tillverkades oftast av långsamt vuxen furu med hög andel kärnvirke. Det virket är tätare och mer kådrikt än det som används i dag. Med regelbundet underhåll kan bågarna hålla i över hundra år. Problemen som syns utifrån sitter dessutom nästan alltid i ytskiktet, alltså i färg, kitt och tätningslister. Själva träet under ytan är ofta friskt.
Ett nytt fönster kräver nytt virke, aluminium, glas och transporter, och det gamla fönstret blir avfall. När ramarna håller är det därför rimligt att renovera befintliga träfönster och samtidigt förbättra isoleringen där det går, i stället för att riva ut något som fortfarande fungerar.
Hur mycket värme läcker ett gammalt fönster?
Ett fönsters isolerförmåga anges med U-värde, mätt i W/m²K. Ju lägre värde, desto mindre värme försvinner ut. Siffrorna nedan är ungefärliga och varierar med glas, karm och hur tätt fönstret sluter.
| Fönstertyp | Ungefärligt U-värde | Kommentar |
| Enkelglas | Omkring 5,0 | Vanligt i uthus och mycket gamla hus |
| Kopplat tvåglasfönster | 2,7 till 3,0 | Den vanligaste typen i hus byggda före 1970 |
| Kopplat fönster med energiglas i innerbågen | 1,2 till 1,5 | Glaset byts, bågarna och karmen behålls |
| Nytt treglasfönster | 0,8 till 1,1 | Kräver nytt fönster inklusive karm |
Tabellen visar varför energiglas är det intressanta steget. När den inre rutan byts mot ett glas med ett tunt metalloxidskikt ungefär halveras värmeförlusten genom fönstret. Skillnaden mot ett helt nytt fönster blir sedan ganska liten, medan kostnaden och klimatpåverkan blir betydligt lägre.
Drag är ofta ett större problem än själva glaset. En glipa mellan båge och karm kan släppa ut mer värme än rutan gör, och nya tätningslister i rätt dimension kostar bara några hundralappar per fönster. Den som har kallt vid fönstren bör alltså börja där.
Det finns också ett regelverk att ta hänsyn till. Plan- och bygglagen ställer krav på varsamhet vid ändringar av byggnader, och Boverket lyfter fönster som en av de delar som tydligast påverkar ett hus karaktär. I kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan ett byte till moderna fönster kräva bygglov.
Så går en fönsterrenovering till
En fullständig renovering följer i stort sett samma ordning varje gång:
- Bågarna lyfts av och gammal färg och kitt tas bort, ofta med infravärme som mjukar upp färgen utan att bränna träet.
- Rötskadat trä skärs bort och ersätts med nytt virke, eller lagas med linoljebaserat lagningskitt om skadan är liten.
- Glaset kittas in på nytt med linoljekitt, och den inre rutan kan bytas mot energiglas.
- Bågarna grundas och målas med linoljefärg i två eller tre tunna lager.
- Gångjärn och spanjoletter justeras och nya tätningslister monteras.
Priset beror på fönstrets storlek, antal rutor och hur långt skadorna har gått. En fullständig renovering av ett vanligt kopplat fönster hamnar ofta någonstans mellan 5 000 och 12 000 kronor. Ett nytt treglasfönster med montering och efterarbete kostar sällan mindre än så och ofta betydligt mer. Eftersom nästan hela renoveringskostnaden är arbete går den dessutom att kombinera med ROT-avdrag. Enligt Skatteverket får du dra av 30 procent av arbetskostnaden, upp till 50 000 kronor per person och år.
Kan du göra jobbet själv?
Ja, om du har tid och tålamod. Själva momenten är inte svåra, men de tar längre tid än de flesta räknar med. En ovan hemmarenoverare bör räkna med en hel arbetsdag per båge, utspridd över flera dagar eftersom linoljefärg torkar långsamt mellan strykningarna. Ett hus med tolv kopplade fönster har 24 bågar, och då handlar det om en hel sommar.
Några saker är bra att känna till innan du börjar:
- Äldre fönsterfärg kan innehålla bly. Torrslipa aldrig utan andningsskydd, och använd hellre värme och skrapa.
- Fönsterkitt från ungefär 1950 till 1970-talet kan innehålla asbest. Är du osäker kan kittet analyseras innan du tar bort det.
- Isolerrutor tillverkade mellan 1956 och 1973 kan ha fogmassa med PCB. De ska lämnas som farligt avfall på återvinningscentralen.
Det vanligaste misstaget är att måla över linoljefärg med modern plastfärg eller alkydfärg. Den täta ytan stänger in fukten i träet, och efter några år börjar bågarna ruttna inifrån. Ett annat vanligt fel är att stryka för tjocka lager linoljefärg, vilket ger en yta som skrynklar sig och aldrig torkar ordentligt.
Utvändig målning görs bäst från sen vår till tidig höst, när det är över tio grader och torrt. Under vintern kan du ändå förbereda. Gå runt i huset en blåsig dag med ett tänt rökelsestick och håll det längs bågarnas kanter. Där röken fladdrar sitter läckorna, och då vet du vilka fönster som ska få nya lister först när säsongen börjar.